Kommentar

Årets Twin Peaks-Bob-skräck! Monstret Mike lyfter Fargo till blodisande metafysik

Det händer att ett enda tv-ögonblick får hela existensen att vibrera. Som när Bob långsamt kröp över soffan i familjen Palmers vardagsrum. Eller när jag som barn råkade bevittna en mardrömsekvens på Elm Street och kort därefter fick en glimt av hur Hajen dök upp från ingenstans och bet av en simmare på mitten. Sedan dess har jag hämtat mig någorlunda. Lyckats klistra ihop bitarna. De hamnade kanske inte på samma plats som innan. Men de satt åtminstone fast.

Föga anar hon att Mike är ett väsen som inte lyder spelets regler och att hon själv har gått alldeles för långt in i skogen.

Tills häromveckan, och den andra Fargo-säsongens sjätte avsnitt, Rhinoceros. Mästerligt tonsatt, och bländande framfört av den poetiske gangstern Mike Milligan (Bookem Woodbine) kröp det fram. Det som händer i klippet nedan. Det är när Mike gör sig redo att släppa lös sitt mordiska kaos som han manar fram det:

I andra änden av telefonlinjen tror stackars gangsterdottern Simone Gerhardt (Rachel Keller) att Milligan går hennes ärende. Föga anar hon att Mike är ett väsen som inte lyder spelets regler och att hon själv har gått alldeles för långt in i skogen.

Dikten som citeras på ett så kongenialt vis i klippet är hämtad ur den brittiske författaren Lewis Carrolls verk Through the Looking-Glass, and What Alice Found There från 1871, i vilken Alice hamnar i schackspelsvärlden Spegellandet. Där finner hon en märklig dikt i en bok som bara kan läsas om den visas i en spegel. Dikten heter The Jabberwocky och beskriver ett monster. Eller åtminstone något som har formen av ett monster. Något som hon i alla hänseenden bör akta sig för. Ty någonstans djupt inne i den schematiskt ordnade schackvärlden finns en mörk skog där Jabberwocken knycker omkring med sin blodiga näbb. Till synes på måfå. Vissa stöter aldrig på monstret. Andra har inte samma tur.

Diktens suggestiva rader är utan tvekan det otäckaste som världslitteraturen någonsin frambesvärjt, i det att texten gestaltar det obegripliga på ett nästan – men bara nästan – begripligt sätt. Det är en text som bokstavligen osäkrar verkligheten. Den viskar att även ett litet samhälle som Fargo, eller ett litet land som Sverige, ligger utslängt i världens kaos. Ett livsvillkor som alltid varit gällande men som gör sig särskilt påtagligt i vår tid. Just nu. En tid där vår version av verkligheten är satt i förändringar vi ännu bara kan ana.

Redan titeln på avsnittet, Rhinoceros (noshörning), är en blinkning till hur vardagen på ett ögonblick kan kullkastas och braka samman i våldets kaos. Titeln är nämligen med stor sannolikhet hämtad från en absurdistisk pjäs med samma namn, skriven av dramatikern Eugène Ionesco. Dramat, från 1959, behandlar faran med gruppmentalitet och dess inneboende destruktivitet. Det är berättelsen om en liten fransk by där en slackande fyllbult till sin fasa upptäcker att människor omkring honom förvandlas till farliga noshörningar. En efter en. Det är en nog så tydlig illustration av den normaliseringsprocess som ledde till fascismens hemskheter före och under det andra världskriget. En process som tragiskt nog är på frammarsch igen. Mer skrämmande än så kan det inte bli.

Här nedan hittar du de rader av Lewis Carrolls dikt The Jabberwocky som citeras i klippet ovan. Se klippet igen, läs texten i takt med Bookeem och känn hur det bränner till någonstans djupt ner i existensen. Känsliga tittare göra sig icke besvär. Det vissa förnimmer när de läser raderna om Jabberwocken påminner nämligen om den ordlösa skräck som vi kan se i Peggy Blumquists ögon när hennes värld rasar och Kirsten Dunst bevisar att hon är en av USA:s bästa filmskådespelare. Ingen kan veta hur någon av oss kommer att reagera i en sådan situation. Att möta Jabberwocken är att konfronteras med det obegripliga. Den är på liv och död. Beware the Jabberwock!

'Twas brillig, and the slithy toves
Did gyre and gimble in the wabe;
All mimsy were the borogoves,
And the mome raths outgrabe.
Beware the Jabberwock, my son!
The jaws that bite, the claws that catch!
Beware the Jubjub bird, and shun
The frumious Bandersnatch!
And, as in uffish thought he stood,
The Jabberwock, with eyes of flame,
Came whiffling through the tulgey wood,
And burbled as it came!
One, two! One, two! And through and through
The vorpal blade went snicker-snack!
He left it dead, and with its head
He went galumphing back.'

Fargo kan ses på HBO Nordic.

Just nu på TVdags

Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: The Handmaid's Tale reser sig igen

2 maj, 2021
Intresseklubben Antecknar #79

Nytt avsnitt av TVdags filmpodd: Terminator-sviten

1 maj, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Svärfar svävar fritt i Tumba-dokun

25 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Tortyrporr & rasism i kontroversiella Them

18 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Avancerade soc-thrillern Snöänglar

11 april, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Brittisk deppattack med Line of Duty & Unforgotten

4 april, 2021
Recension

Bert ligger kanske inte rätt i tiden – men han är fortfarande kul

1 april, 2021
Sverigepremiärer

Paramount+: Two Weeks to Live är bra – Everyone Is Doing Great är bättre

29 mars, 2021
Nyhet

Dags för Paramount+ att dra igång – men Apple får förtur

24 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolista

Bäst i tv-världen just nu: Jägarna vs Exit – svensk triumf, norskt fiasko

21 mars, 2021
Hyllning

I morgon är en annan dag – tack för allt Christer!

14 mars, 2021
Söndagskrönikan med veckolistor

Bäst i tv-världen just nu: Var »4 Blocks« den bästa gängkrimserien som gjorts?

14 mars, 2021

Sagt om oss

Gör som tusentals andra!

Följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!

Nästa artikel